Hoppa till huvudinnehållet

Biologisk mångfald hotas

Publicerad:
”I decennier har ett alltmer intensifierat jordbruk utarmat den biologiska mångfalden. Jakten på billig mat leder till att lantbruksföretag runtom i landet får lägga ned sin verksamhet”, skriver debattörerna. Arkivbild.
”I decennier har ett alltmer intensifierat jordbruk utarmat den biologiska mångfalden. Jakten på billig mat leder till att lantbruksföretag runtom i landet får lägga ned sin verksamhet”, skriver debattörerna. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Pressade priser och intensiva jordbruksmetoder, samt livsmedelshandelns stora krav på vinster, påverkar både biologisk mångfald och lantbrukare.

LRF:s Kommungrupp i Karlsborgs inlägg på debattsidan 23 maj i SLA kan vi delvis hålla med om, men sanningen ligger antagligen någonstans mitt emellan. I decennier har ett alltmer intensifierat jordbruk utarmat den biologiska mångfalden. Jakten på billig mat leder till att lantbruksföretag runtom i landet får lägga ned sin verksamhet.

Det är utgångspunkten för Naturskyddsföreningens och Ekologiska lantbrukarnas nya rapport. Där beskrivs hur matsystemet det senaste seklet inneburit större odlingsfält, mer användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Cirka 1 600 arter i det svenska jordbrukslandskapet är rödlistade. Det handlar bland annat om fåglar, insekter och smådjur i matjorden.

Samtidigt har många lantbruk i områden med skog, eller i gränslandet mellan skog och slätt, tvingats lägga ned. Tidigare artrika betesmarker har vuxit igen. Sinande variation bland både arter och lantbruk gör också att de långsiktiga förutsättningarna för en stabil matförsörjning försämras, skriver organisationerna. LRF har därför mycket att leva upp till när de skriver att ”lantbruket är avgörande för den biologiska mångfalden”.

– Jordbrukskrisen och förlust av biologisk mångfald är två sidor av samma mynt, säger Pim Bendt, enhetschef för odlingslandskap på Naturskyddsföreningen.

Matsystemet skulle bli mer hållbart om jordbrukspolitiken främjade blandad markanvändning i landskapet, djurhållning baserad på gräs och restprodukter och bättre stöd för för naturvårdande åtgärder, samtidigt som en mångfald av företag gynnas.

Därför vill organisationerna nu att en ny, bredare strategi för hållbar livsmedelsproduktion införs. Naturskyddsföreningen och Ekologiska lantbrukarna föreslår därför, bland annat, att lantbrukare borde få full betalning för de miljönyttor som de bidrar med. Vi står därför bakom att svenskt lantbruk måste få bättre lönsamhet för att få upp andelen ekologisk produktion. Sveriges nuvarande livsmedelsstrategi sträcker sig fram till 2030 och bearbetas nu av regeringen. Fokus ligger på att öka produktion och självförsörjande.

– Jag vill att Livsmedelsstrategi 2.0 ska stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Ett livskraftigt land med god självförsörjning behöver lantbrukare, en stark livsmedelsindustri och en framåtsyftande dagligvaruhandel. Svensk mat är god, klimatsmart och skapar jobb i hela landet, sa landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i februari.

Många av jordbruksbestämmelserna och stöden styrs från EU och av unionens hela budget går 40 procent till den gemensamma jordbrukspolitiken CAP. Som Sveriges Natur tidigare rapporterat om, kritiserar miljöorganisationer CAP för att gynna storskaliga, rika lantbruk med stor påverkan både på klimat och biologisk mångfald. I Sverige brukas bara 20 procent av jordbruksarealen ekologiskt, en andel som minskat något de senaste åren. En granskning av Sveriges Konsumenter visar att handeln dessutom blivit sämre på kampanjer för ekologisk mat i takt med att samhällsekonomin förändrats, vilket dragit ned försäljningen av ekologiska produkter. Ekologiskt lantbruk måste öka sin andel för en verklig biologisk mångfald.

Skövde Naturskyddsförening

Styrelsen

Artikeltaggar

Biologisk mångfaldEkologisktEUJordbrukLantbrukLRFMiljöNaturskyddsföreningenSkövdeSveriges Konsumenter