Socialdemokraterna föreslår nu att de som köper knark av barn ska dömas till fängelse. Varför då? Idén presenterades av partiledaren Magdalena Andersson när hon höll sitt sommartal. ”Var och en som partyknarkar behöver ta sig en funderare på om ens partyknarkande är viktigare än ett barns rätt till en trygg uppväxt” förklarade hon.
Just partyknarkare var ett återkommande skäl till partiledarens förgrymmelse. Hon menade att barn rekryteras till enklare uppgifter för att sedan avancera till saker som ”att leverera knark till partyknarkare i Sundsvall”.
S fokuserar hårt på de som köper narkotika. ”I dag utnyttjas barn hänsynslöst av kriminella gäng, där det är narkotikaförsäljningen som ofta är en inkörsport. Genom kraftigt höjda straff för att köpa narkotika av barn blir det svårare för gängen att använda sig av barn för knarkförsäljning”, skriver partiet i ett pressmeddelande.
Anledningen till förslaget är enligt Andersson att regeringen inte prioriterar de bakomliggande orsakerna till gängkriminaliteten. Nämligen nyrekryteringen av unga pojkar till gängen. Det är givetvis tillåtet att ha synpunkter på regeringen, och det vore ju nästintill tjänstefel av oppositionsledaren att inte jaga på regeringen, men S förslag är helt onödigt.
Vid halvårsskiftet fick vi nämligen ett nytt brott med betydligt bättre träffsäkerhet än S förslag. Sedan två månader tillbaka är det straffbart att involvera barn och ungdomar i brottslig verksamhet. Lagen tar dessutom, till skillnad från S förslag, sikte på den som med vett och vilja rekryterar barnen till sin kriminella verksamhet.
S förslag är alltså ett slag i luften. Det är ren populism. Vi har ju redan något ännu bättre än vad de föreslår.
Visst för att populism med förenklade, eller till och med felaktiga, budskap som appellerar till känslor bättre lockar till sig uppmärksamhet och stöd än vad torra fakta och komplexa resonemang gör. Den maskerar också bristen på djupgående lösningar och hållbara strategier. På så vis är det ju en förtjänstfull strategi för partier som inte vill ta ansvar.
Men det är inte det de flesta, oavsett vad de röstar på, förväntar sig av politiken. I slutändan bör politik handla om att mejsla fram de bästa lösningarna för samhällets bästa. Genom att fokusera på konstruktiva förslag istället för populism kan en vaken opposition säkerställa att politiken håller en hög standard och att regeringen hålls ansvarig för sina handlingar.
Oppositionen ska vara kritisk och det är tillåtet med tjuvnyp ibland, men kritiken måste ändå bottna i någon form av saklig analys och förslagen visa på en uppriktig strävan att förbättra samhället. Inte felaktig marknadsföring eller vilja kasta grus i maskineriet. Det är därför hög tid att S kurerar fantomsmärtorna efter regeringsmakten och istället tar sin roll som konstruktiv opposition på allvar. Det är genom att presentera genomtänkta, och ibland utmanande, alternativ oppositionen fyller sin funktion. Inte genom att föreslå vad som redan finns.
Per-Ola Olsson
SNB