Hoppa till huvudinnehållet

De klara färgerna lyser upp i skogsbrynet

Publicerad:
Reporter Karin Långström
Karin Långström
redaktion@sla.se

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Jag tycker alltid att det ser så trevligt ut när det sitter folk i jakttorn ute i skogsbryn och på ängar. Med klara färger lyser de upp i det grågrönmurriga landskapet och kanske är det dessa få tillfällen om året som dessa personer på riktigt sätter sig ner och får möjlighet till lite egen reflektion. Varmt kaffe i termosen och goda ostsmörgåsar i matlådan, och jag hade nog hållit en bok istället för en bössa, men där är vi ju olika.

För att uppdatera mig om olika slags jakt och vilka landdjur och fåglar som jagas vid olika tider på året tog jag mig en titt på Svenska Jägareförbundets hemsida. Den som tror att älg, dovhjort, rådjur och vildsvin är de enda djuren som jagas, tänker fel. Här finns allsköns fåglar, men också rävar, harar och annat. Precis som med andra områden finns här begrepp som låter spännande: jakt för bulvaner och vettar handlar inte om gängkriminella målvakter eller övernaturliga underjordiska väsen utan föremål avsedda att locka till sig byten.

Nu är det älgjakten som är aktuell, men det finns inte lika många älgar som tidigare. Det finns en naturlig konkurrens mellan skogsägare och älgar, båda tycker om tallar, och därför har det funnits en ambition att minska älgstammen. Nu har den minskat nästan en tredjedel de senaste åren och det får naturligtvis konsekvenser för jägarna. Några hundra älgar per år dör på vägarna i kollision med bilar.

Antalet svenska älgar har varierat under århundradena. Man tror att älgen tog sig från nuvarande Danmark till Sverige då inlandsisen drog sig tillbaka. Från 1700-talet och framåt minskade stammen, och under första världskriget höll de svenska älgarna på att dö ut. Inte så konstigt med tanke på att tillgången på annan mat var knapp. Fick man tag i en älg, tjuvjagad eller ej, innebar det naturligtvis festligheter och livsnödvändigt protein. Men kokböcker från början av 1900-talet fram till och med beredskapsåren vittnar om att det ville till att kunna äta det man fick tag i, inklusive kråkor och grävlingar. 1912 kom en lag och stadga för att försöka reglera jakten, men redan 1921 förbjöds älgjakt i stora delar av landet.

Men varifrån kommer många tyskars fascination för älgar? I turistbutiker finns älgen som mjukisdjur, på muggar, flaggor och badhanddukar. Många är vi som roas av den melankoliske älgen Hälge som mirakulöst överlever älgjakten år efter år. Och nog är de vackra i verkligheten, på lagom avstånd och absolut inte liggande på någons motorhuv. Hur skogens konung tar sig fram i snåren med den ståtliga kronan är en gåta.

Älgen är mytomspunnen. Kanske är det för att den är så fri att den aldrig kunnat tämjas, trots försök. På 1700-talet försökte man med misslyckat resultat använda den i gruvorna som dragdjur eller som postleverantörer.

Det blir kanske inte så många älgar skjutna denna säsong. Men jägarna kan ta några semesterdagar och sitta en stund i jakttorn eller ströva runt med kamrater och hundar.


Hiss: Klar luft och skogens dofter

Diss: Viltolyckor

Artikeltaggar

Djur och naturFåglarSkogSvenska JägareförbundetViltolyckorÄlgjakt