Hoppa till huvudinnehållet

Lärarbristen försvåras när nya inte får jobb

Publicerad:
Mathias Bred skriver om lärarbriten i sin ledare.
Mathias Bred skriver om lärarbriten i sin ledare. Foto: Henrik Montgomery/TT

Detta är en ledarartikel som uttrycker Skaraborgs Allehandas politiska linje.

Nyligen publicerades en debattartikel i Aftonbladet som nog förvånade en och annan. Titeln var nämligen ”Lärarbristen är en stor lögn”. Artikeln var skriven av Adam Kedert, ordförande i föreningen Sveriges lärarstudenter.

Kedert undrar hur det kan komma sig att nyexaminerade lärare har svårt att hitta jobb när det ständigt talas om att Sverige har lärarbrist. Enligt Skolverkets senaste siffror behövs 153 000 nya lärare fram till 2035. Samtidigt är det många nyexaminerade som tvingas acceptera deltid eller dela upp arbetet mellan olika skolor.

Till en viss del handlar det om normala lagar på arbetsmarknaden. Lärarbristen är inte lika stor överallt. I välfungerande och storstadsnära kommuner är den låg. De stora behoven finns på landsbygden och i utanförskapsområden. Likaså är bristen inte jämnt fördelad på olika ämnen och inriktningar. Det finns till exempel fler jobb för NO-lärare än för SO-lärare.

Men även om man ser till dessa faktorer är det slående att många nya lärare vittnar om att det är svårt att få jobb. I grundskolan är idag bara 70 procent av de som arbetar som lärare behöriga i något ämne. Andelen som är behöriga i de ämnen de faktiskt undervisar i är sannolikt mycket lägre. Skolorna ska enligt lagen inte tillsvidareanställda lärare som inte är behöriga. Det borde alltså finnas hål att fylla för den som kommer ny med examen.

Problemet syns vara att rektorer undviker att anställa behöriga lärare av kostnadsskäl. I stället håller man sig med obehöriga vuxna som får förlängda visstidsanställningar. Friskolorna har lägre andel behöriga lärare vilket ökar deras vinstmarginaler. Men även kommunala skolor använder sig av strategin – inte minst nu när många måste spara.

Mellan skål och vägg berättar också en del rektorer om att det handlar om kvalité. De som kommer nya från lärarutbildningar har sällan med sig verktygen för att axla ledarskapet i klassrummet. En nyexaminerad lärare kostar mer men ger också merarbete för ledning och kollegor.

Om detta borde det talas betydligt mer. Att skolor väljer bort behöriga lärare är ett samhällsproblem. Det innebär ju att lärarbristen blir kronisk. Unga människor tar en stor risk om de påbörjar en fyra- eller femårig utbildning som inte ger några fördelar på arbetsmarknaden. Jämförbara yrken som sjuksköterska, socionom eller ingenjör blir då säkrare val. Ingen borde vara förvånad när det kommer siffror på att högskolorna misslyckas med att öka antalet studenter som läser till lärare. Unga är inte dumma.

Problemet har flera bottnar som alla måste hanteras. Det borde finnas ett tydligare krav på skolorna att öka andelen behöriga lärare. Men lärarutbildningarna måste också förändras så att nyexaminerade blir mer redo för yrkesrollen. Annars kommer bristen på yrkeskunniga lärare aldrig att minska.

Mathias Bred

SNB

Artikeltaggar

LärareSkola och utbildningSkolorSkolverket