Hoppa till huvudinnehållet

LISTA: Många lever på marginalen – här är 10 spartips som kan rädda din ekonomi

Publicerad:
Reporter Anders Järnebrand
Anders Järnebrand
anders.jarnebrand@nlt.se
Syna dina inkomster och utgifter (stora som små) och gör utifrån detta en budget. Nu får du svart på vitt hur mycket pengar du har att röra dig med och kan identifiera onödiga utgifter som du kan dra ned på. Arkivbild.
Syna dina inkomster och utgifter (stora som små) och gör utifrån detta en budget. Nu får du svart på vitt hur mycket pengar du har att röra dig med och kan identifiera onödiga utgifter som du kan dra ned på. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Matpriser som rusat i höjden, dyr bensin och diesel, räntehöjning på räntehöjning och kanske ännu en elprischock när kylan kommer på allvar.

Det ekonomiska läget är tufft och marginalerna krymper för hushållen.

För många gäller det nu att rätta mun efter matsäck. Men hur gör man det utan att göra alltför stora avkall på livskvaliteten?

Den som letar spartips och goda råd när det gäller privatekonomi behöver inte leta länge. Konsumentverket har dem liksom var och varannan bank och det finns gott om artiklar i allahanda media på temat. Lägg därtill specialsajter och grupper på sociala medier om såväl sparande som billigt leverne.

Den som vill förkovra sig har gott om information att ta sig an, men vem har tid och ork? Nog blir det mycket enklare när tidningen sammanställer och förmedlar de viktigaste budskapen?

Men innan vi radar upp tipsen kan en titt på vad hushållen faktiskt lägger pengar på vara befogad. Hur fördelar sig utgifterna? Vart tar degen vägen?

En sammanställning från sajten Ekonomifakta, baserad på data från SCB, ger svar – och de förvånar nog ingen: utgifter kopplat till boende ligger i täten (25,4 procent), följt av transporter (12,6) och livsmedel (12,5).

Hushållens utgifter

Livsmedel, icke alkoholhaltiga drycker: 12,5 %

Alkoholhaltiga drycker, tobak: 3,1 %

Kläder, skor: 3,8 %

Bostad, el, gas, uppvärmning: 25,4 %

Möbler, hushållsartiklar, rutinunderhåll: 6,1 %

Hälso- och sjukvård: 3 %

Transporter: 12,6 %

Kommunikation: 2,6 %

Fritid, underhållning, kultur: 11,9 %

Utbildning: 0,3 %

Hotell, kaféer, restauranger: 7,6 %

Övriga varor och tjänster: 11 %

Källa: Ekonomifakta

Så: sälj hus och bil och undvik mataffären. Eller?

Nja, att göra sig av med bostaden kan förvisso bli en nödvändig åtgärd om det vill sig riktigt illa, men står väl för de flesta inte överst på listan när det ska stramas åt i hushållet. Inte heller bilen om man nu är beroende av den för att få vardagen att fungera. Och äta bör man som bekant – annars dör man.

Men med det sagt – visst finns det slantar att spara på såväl boende och bil som mat. Liksom på en rad andra områden.

1) Skaffa koll – gör en budget. Att detta råd återfinns i de flesta tipslistor är ingen slump, och detta är också vad Sparbanken Lidköpings privatchef Ann-Louise Andersson lyfter fram som det mest centrala:

Ta kontroll över din ekonomi genom att skapa en budget, och försök att månadsspara till en buffert, uppmanar Ann-Louise Andersson, privatchef på Sparbanken Lidköping. Arkivbild.
Ta kontroll över din ekonomi genom att skapa en budget, och försök att månadsspara till en buffert, uppmanar Ann-Louise Andersson, privatchef på Sparbanken Lidköping. Arkivbild. Foto: Cecilia Isberg

– Det viktigaste är att känna att man har kontroll över sin ekonomi och situation, förklarar hon och fortsätter:

– Börja med att upprätta en enkel budget: vilka inkomster har jag i månaden och vilka utgifter? Försök att detaljera utgifterna för att sedan kunna se om det finns några onödiga utgifter eller något som går att förändra. Vissa utgifter är svårare att påverka medan andra kan vara enklare att påverka och kanske till och med prioritera bort. Försök att se till att varje månad spara undan pengar för att skapa en buffert som kan användas om något oförutsett händer eller för att kunna göra det där som du drömmer om.

2) Handla inte på avbetalning. Spara först – köp sen. Räntan på avbetalningsplaner är ofta hög och det kan tillkomma uppläggnings- och fakturaavgifter. Att handla på avbetalning innebär också en risk att du spenderar mer än vad du egentligen har råd med och kan i värsta fall bli en inkörsport till ett osunt köpberoende som leder raka vägen in i skuldfällan.

3) Låna inte för att betala av andra lån. Det här tipset förmedlar Karin Andersson på kommunens budget- och skuldrådgivning när hon ombeds välja ut ett särskilt viktigt råd.

– Det vanliga är att man säger att man ska se över sina kostnader och göra budget och det är ju alltid bra, att se vad man kan dra ned på och vad man kan öka för inkomster. Men jag tänker framför allt på att det i dagens läge är många som tar nya lån för att betala de lån och räkningar de redan har. Och det blir ofta med dyra räntor. Så försök att undvika att ta lån för att betala gamla lån, för det finns en risk att man drar på sig en mycket större skuldbörda som blir svårare att betala tillbaka.

En mentalitetsförändring har skett i fråga om vår konsumtion, konstaterar Karin Andersson, budget- och skuldrådgivare i Lidköping. ”I dag har vi ett annat synsätt på lån och krediter. Vi är mer inmatade i att vi ska köpa direkt än vad vi var förr. Det är mer okej nu att ta på avbetalning. Samhället i stort med all reklam inbjuder till att vi ska handla på en gång.” Arkivbild.
En mentalitetsförändring har skett i fråga om vår konsumtion, konstaterar Karin Andersson, budget- och skuldrådgivare i Lidköping. ”I dag har vi ett annat synsätt på lån och krediter. Vi är mer inmatade i att vi ska köpa direkt än vad vi var förr. Det är mer okej nu att ta på avbetalning. Samhället i stort med all reklam inbjuder till att vi ska handla på en gång.” Arkivbild. Foto: Thomas Kühnel

För budget- och skuldrådgivningen – en funktion som servar invånare i såväl Lidköping som Götene, Skara och Grästorp – är det för övrigt bråda tider. Det ekonomiska läget i samhället har tydlig påverkan på efterfrågan.

– Ja, jag jämförde nu hur många nya ärenden vi hade till och med 15 oktober i fjol mot 15 oktober i år. Och tittar vi på alla våra fyra kommuner är ökningen 56 procent.

Oj, det är ju jättemycket!

– Ja, det är det. Det brukar inte se ut så här. Det är många som har mindre marginaler i dag. Man har kanske klarat sig hyfsat tidigare, men i och med stigande priser har marginalerna mindre för fler.

4) Ät billigare. Matinköpen utgör som framgår ovan en stor del av hushållets totala utgifter. Här finns pengar att hämta. Planera billiga och goda maträtter i förväg och storhandla disciplinerat utifrån den planeringen. På så vis kan onödiga impulsköp minskas. Håll koll på extrapriser och handla efter säsong. Använd resterna – gör en matlåda till jobbet så slipper du både matsvinn och en dyr lunch på stan.

5) Se över bolånen. Har du lån på din bostad? Då kan det vara värt att försöka förhandla om räntan. Är lånen stora kan en liten sänkning göra betydande skillnad.

6) Dra ned på elförbrukningen. Kilowattimmarna kan bli dyra framåt vintern och då (som annars) finns all anledning att inte förbruka i onödan. Sänk värmen några grader, duscha i följd i stället för på utspridda tider, tvätta inte varmare än nödvändigt och häng hellre tvätten än att torktumla den – se där några tips. Har du dragiga fönster och dörrar eller dålig isolering kan det vara motiverat att göra en renoveringsinsats.

7) Minska bilkostnaden. Kan du klara dig utan bilen? Då kan du göra en jättebesparing. Enligt Konsumentguidens uträkning, baserad på M Sveriges bilkalkyl, kostar det närmare 80 000 om året att äga och använda en bil (i räkneexemplet en Volvo XC40 som vid tillfället var Sveriges mest sålda bil).

Bilen är dyr på många sätt. Inte minst drivmedlet gör hål i plånboken. Arkivbild.
Bilen är dyr på många sätt. Inte minst drivmedlet gör hål i plånboken. Arkivbild. Foto: Erik Simander/TT

Behöver du ändå bilen kanske du åtminstone kan dra ned på användningen. Samåk till jobb och samordna skjutsen till barnens aktiviteter med andra föräldrar. Eller ännu bättre: välj cykeln om det går.

Och, handen på hjärtat, behöver du verkligen den där lyxiga stora SUV:en? En mindre, enklare bil kostar mindre i inköp och är som regel både bränslesnålare och billigare att försäkra.

8) Köp begagnat eller låna. Kläder, sportutrustning, verktyg, trädgårdsmaskiner – allt behöver inte vara nytt. Eller ens ditt. Genom att köpa begagnat sparar du både på slantar och miljön och kanske kan du och grannen samsas om cirkelsåg och häcksax? Och i samma anda: går något sönder – försök laga det. På Youtube finns garanterat klipp med instruktioner.

Var och en för sig kanske inte streamingtjänsterna framstår som särskilt dyra, men har du flera plockar det på. Arkivbild.
Var och en för sig kanske inte streamingtjänsterna framstår som särskilt dyra, men har du flera plockar det på. Arkivbild. Foto: Gene J. Puskar

9) Rensa bland streamingtjänsterna. Spotify, Netflix, HBO, Disney, Cmore, Viaplay, Amazon Prime, Apple... Streamingtjänsterna är många och alla har de serier och annat utbud som lockar. Men man kan inte få allt. Det kan göra ont, men du kanske får inse att du bara har råd med en tjänst.

10) Satsa på gratisnöjen. Många roliga familjeaktiviteter kostar pengar, men det finns också gratisvarianter. I stället för dyra leklandet kanske du kan ta med ungarna ut i skogen till exempel? Grilla några hotdogs (inköpta på extrapris så klart) och skippa turen till snabbmatsrestaurangen. Tillverka en pilbåge i stället för att köpa det dyra Nerf-geväret i leksaksaffären. Bara fantasin sätter gränser (och omdömet – i ärlighetens namn kanske du inte ska tillverka vapen till barnen).

När det är på väg att gå åt pipan...

Varje kommun är enligt lag skyldig att erbjuda budget- och skuldrådgivning. Hit kan man med fördel vända sig när ekonomin är på väg att spåra ur, ju förr desto bättre.

Budget- och skuldrådgivarna hjälper dig att få koll på din ekonomi och ger stöd och vägledning när det gäller hur dina skulder ska hanteras. De kan också vara behjälpliga inför och vid en eventuell skuldsanering om det går dithän.

Karin Andersson på budget- och skuldrådgivningen i Lidköpings kommun vittnar om högt inflöde av ärenden i rådande kärva tider, något som på samma gång är både positivt och negativt.

– Det är inte bra att folk har det svårt, men det är bra att man tar kontakt, att man vågar söka hjälp.

Artikeltaggar

BudgetarEkonomiKonsumentLidköpingLidköpings kommunLånSkulderSparbanken Lidköping

Så här jobbar SLA med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.