Jag har alltid varit försiktig med pengar. Det kan i och för sig bero på att jag aldrig har haft särskilt mycket av den varan… eller också kan det ju vara för att jag är snål. Själv föredrar jag den första förklaringen. Oavsett vilket så vill jag gärna tänka till ett varv extra innan jag köper någonting, behövs det verkligen? Finns det en billigare variant?
Det där har blivit värre nu sedan vi gick i pension tidigare i år och fästmön och jag nu skall leva på vårt lands oerhört generösa pensionssystem. Jag har svurit både en och två gånger över att allt nödvändigtvis skulle bli brutalt mycket dyrare precis samtidigt som vi skulle börja försöka leva på en radikalt bantad ekonomi.
Därför reagerade jag när jag såg ordet gratis i en notis (i SLA tror jag) som berättade om det nya säsongsinfluensavaccinet man nu skulle börja trycka in i axlarna på villiga offer. Alla över sextiofem skulle få vaccinet utan kostnad.
Gratis är gott tänkte jag och anmälde mig direkt via 1177.se och det var först en stund senare som det slog mig att jag nu bröt mot en princip som både fästmön och jag haft i många år.
Ingen av oss har någonsin vaccinerat oss mot säsongsinfluensan. Inte för att vi har något emot vaccin, utan helt enkelt för att vi har varit övertygade om att säsongsinfluensan inte skulle kunna bita på oss, något den hittills inte lyckats med heller. Denna inställning baserade vi på våra yrken.
Under många år arbetade fästmön som fritidspedagog på en låg- och mellanstadieskola samtidigt som jag drev min lilla butik Flemmings Böcker. Vi umgicks på var sitt håll tätt intill många olika människor och när vi träffades hemma utsatte vi varandra för de bakterier och virus vi hade plockat upp.
Jag tror på allvar att vi tack vare detta hade motståndskraft mot i princip allt i överförd sjukdomsväg som man normalt sett kunde utsättas för. Något som verkade stämma då ingen av oss under den perioden någonsin drabbades av säsongsinfluensan trots att vi jämt hade folk runt oss. Vanliga förkylningar javisst, men de gick oftast snabbt över.
2008 lade jag ner butiken men började snart arbeta som vikarie på högstadieskolorna här i Skövde och kom då hem med bakterier och virus från 13- till 16-åringar, för att några år senare flytta till Västerhöjd och komma hem med gymnasiebaciller istället… och vi höll oss friska.
När covid-19 dök upp var det en annan historia. Det viruset trodde vi nog att vi inte kunde ha motståndskraft mot och samtidigt pratades det om pandemi och samhällsfara. Då vaccinerade vi oss så fort vi fick och har dessutom fyllt på doserna när det har varit dags.
Sedan dess har situationen ändrats. Efter att vi pensionerade oss (fästmön i förtid) så träffar vi inte tillnärmelsevis så många människor som vi gjorde innan. Det borde enligt vår egen hemvävda teori betyda att den motståndskraft som vi hade innan undan för undan monteras ner. Därför nappade jag i år på att vaccinera mig.
Det var ju som sagt gratis.
Jag känner mig förvånansvärt belåten med mitt beslut, som dessutom ledde till att jag fick påfyllning på coronavaccinet samtidigt, i den andra axeln. Jag kan för övrigt rapportera att coronavaccinet inte gav mig en ömmande axel, det gjorde däremot influensavaccinet. Intressant va?
Nu fattas det bara att ödets ironi gör så att jag nu i vinter för första gången någonsin insjuknar i säsongsinfluensan, medan fästmön håller sig frisk.
Hiss: Kul att skidskyttesäsongen är igång. Det är enligt mig den roligaste sporten att se.
Diss: Jag begriper mig inte på folks ivriga benägenhet att hata… och att sprida sitt hat.