Replik till Stefan Hallberg/Karlsborg (SLA, 13/11). En energibärare är den produkt som vi häller i tanken eller ett batteri. För att framställa energibärare krävs det el om den ska vara fossilfri, men vid framställningen blir det en förlust av energi, en så kallad verkningsgrad.
Det är alltså andelen av tillförd energi och utvunnen energi angiven i procent.
Grön vätgas från el och vatten, 80 procent.
Litiumjonbatterier el till el, kan vara upp till 98 procent
Ammoniak från el, kväve och vätgas, 60 procent (varav grön vätgas 80 procent) = 48 procent.
Är ryktet om förbränningsmotorns snara död överdrivet?Toyota är duktiga, men att använda energibärare där hälften av energin försvinner i framställningsprocessen och det fortfarande finns tio procent koldioxid kvar i avgaserna verkar ologiskt för bilar. Däremot flygplan som behöver en effektiv energibärare, men där finns nu elektrobränslet som fångar upp koldioxid i stället.
Varför skulle bönder krångla med detta kan man fråga sig? Ammoniaken är ju en tillsats som tillförts konstgödslet, och som kan tappas på fabrik utan omvägen till bonden.
Göran Johansson/ Tibro